emyr

Skulle väl egentligen åkt till Maya i fredags men de blev aldrig av.  Satt hemma och glodde på Idol istället. Kände väl mig inte heller speciellt pigg i fredags. Var grinig och deppig och trött på allting som vanligt och önskade att någon bara kunde komma och hämta mig och ta mig långt ifrån allting. Men drömma går ju alltid!

I går blev de lugnt på dagen. Sambon borta i Falun med sin dotter mest hela dagen hos nån snubbe och jag kände för att få lite tid för mig själv. Gick runt och småpyssla. Tog hand om tvätt och disk, städa och pyssla lite. Kvällen tillbringa jag hos min ex granne och drack lite öl och pyssla i hans kåk. I vårt gamla hus ha de redan flyttat in en gubbe, de gick fort men jag avundas han inte alls. Usch vilket jobb han har framför sig och han lär ju frysa häcken utav sig i den kåken, är tacksam för den nya lyan, den är mycket mysigare

Idag har det också varit lugnt, inte så värst på topp idag heller direkt. Vet inte vad det är med mig men känner inte för att göra någonting alls, kanske färga håret om de finns lite slantar över till de vill säga.

Just nu känner jag för att kasta allt det negativa och hoppa och stampa på det. Kasta mig in i en ny värld men nya möjligheter. Varför ska jag vara så satans blyg och idiotisk? Varför ska jag vara så negativ? Varför, varför, varför? ….. ÅH! Ibland vill man bara lägga huvudet i en kartong, tejpa igen och sända iväg någonstans, hoppas att någon kan öppna det och ge mig lite luft. Jag är sjukt intresserad av hur alla andra människor fixa det här med vardag, jobb och framgång. Jag gör det då inte, allt känns bara jobbigt och jag vill inte ge mig in i det. Men har insett att det enda sättet att komma någon vart är nog att försöka det. Så jag ska göra det, försöka kasta skiten i väggen och gå vidare. Det är bara så trist och typiskt att just jag blir så drabbad…

Har för övrigt inte gjort värst mycket denna veckan, förutom tjurat och låst in mig själv. Jobbet ringde och gav mig några extra timmar på onsdagen och igår kväll men det räcker inte, jag behöver mer. Jag kan inte ens köpa mig en bikini, jag är fattig. Hade man varit alkoholist hade man inte behövt tänka på så mycket annat än spriten, så jag kanske skulle ta min vovve, köpa mig en vodka,  sälja bilen och bohaget och sätta mig på en parkbänk. Nä, så dramatiskt behöver det då ändå inte bli, men tanken har funnits där kan jag säga.

Har känts skönt att få vara på jobbet några timmar, träffa lite folk och göra annat. Tycker synd om min sambo som måste stå ut med mig och min skit, det är väl ändå han som ska rehabiliteras med värkar och höst depressioner. Jag har fått stå ut med massa så nu antar jag att det är hans tur. Önskar att jag hade en knapp jag kunde trycka på, en grön för positiva tankar och en blå för sömn. Inte för att jag inte sover, men bättre sova bort det negativa än att sitta i ett hörn och tycka synd om sig själv. Jag vill så gärna ha ett jobb nu, jag vill så gärna ha lite extra pengar så man kan köpa sig lite fina saker. Denna månaden har vi inte ens råd att betala elräkningen. Hur ska man klara sig då? Alltid något som inte går, som inte funkar.

Ikväll ska jag förmodligen vara lite positivare. Ska kanske till Maya och då kan man inget annat än att vara glad. Hon är så positiv och man ska omringa sig med sånt folk när man är deppig, för det hjälper. Så vad det blir ikväll vet jag inte, men en öl eller två hade inte suttit fel. Kanske blir imorgon, är så sugen på att gå ut och umgås lite med folk. Inte spärra in mig på heltid och tänka för mycket, vem har tid med det?

Jag & Maya på Classic Car Week i Rättvik -09

Har haft en likande dröm ett tag nu och den skrämmer mig, vad betyder den? Vad vill den?

Trillar, kastas tillbaka in i verklighetens gömma.Trillar in i mig själv och mina tankar, trillar likt en duns i marken. Slår i huvudet och sänker sakta händerna ovanför huvudet sakta ner mot marken. Trillar mot en sanning som inte är likt någonting annat här i världen. Springer genom natten mot en liten liten ljusstrimma, men sakta trillar jag ner mot en svart grop, in i den mörkaste tunneln och där ligger jag gömd och ingen, ingen kommer för att hjälpa mig upp. Jag blir bortglömd, ruttnar och stinker. Trillar ner ännu djupare och själen delas på mitten, jag har glömt hur det är. Glömt hur det är att leva och hur det känns att vara den där ende i mig själv. NU har jag trillat, nu finns jag inte längre kvar, jag förblir bortglömd och borta.

Det är inte roligt att vakna på morgonen och inse att man faktiskt lever ena stunden och är död nästa. Man blir deppig och gömmer sig inom sitt skal. Jag är kräfta och detta är så likt en kräfta det bara kan komma, känslig, sinnesdjup och svagt rädd för förändringar i livet. Känner mig svag emellanåt fast jag intalar mig själv att jag är starkare än någon annan, ingen trampar och klampar på mig, ingen säger åt mig vad jag ska göra och hur jag ska tänka. Men sanningen är den att jag lätt trillar och jag har svårt att komma upp igen, även om det verkar som att jag lätt för det.

Bortom allt detta finns det ju en sanning någonstans och ett liv i detta nuet men jag är bara så trött på allt just nu, vet inte om det har med hösten att göra men jag känner mig både deppig och uttråkad på allting och jag känner inte mig beredd i att kasta linan riktigt ännu och ge mig ut på äventyr. Jag vågar inte ta steget och det är det som gör mig svag och förbannad samtidigt. Har svårt att prata om det därför skriver jag, har svårt för mig själv och vad jag vill åstadkomma. Kanske beror de på att jag mestadels sitter hemma i min ensamhet och tänker alldeles för mycket på saker här i livet fast jag borde vara där ute och se verkligheten istället. Sluta gömma mig och bara leva och må bra. Men det är inte lätt att ta de steget ensam och det är verkligen inte lätt att nå dit man vill när man spärrar sig själv. Jag har trillat tillbaka till gamla mönster och de där positiva ser just nu ut att vara långt borta från min synvinkel.

Oj nu var de längesen man skrev något, legat på latsidan ett tag eller haft Idé torka kanske? Jag mår i vilket fall utmärkt och jag har då inte tänkt allt för mycket denna veckan, kanske därför också allt varit så himla bra Tror 2010 kommer bli ett bra år för mig, jag sa samma sak 2007 då jag dumpade min förra kille, att detta kommer bli ett så bra år och jag kommer verkligen att göra allt för att det ska bli det också, och så flytta man till Dalarna! Det ångrar jag verkligen inte, det har varit de absolut bästa jag gjort i hela mitt liv.

Eftersom allt bara gått så bra hela veckan vill jag ge mig själv tummen upp för att jag haft tålamod att inse att saker och ting kan bli positivt också behöver inte alltid betyda graven. Vi har bearbetat varandra kan man säga, upptäckt det där lilla som behövs för att driva sig framåt i alla snöoväder och stormar. Jag är glad och jag ska då jävla se till att detta blir en  sjutusans bra fortsättning.

I Fredags tog jag och gubben det lugnt, vi titta på Idol och somna nästan i soffan bägge två, helt slut. På lördagen red jag en runda på dagen, superkul, fick till och med ett litet hopp i skogen med Moa, ha ha. På kvällen hade vi lite partaj, men de blev inte så mycket folk. Vi dansa och drack öl, trots att girlsen vart nyktra blev de roligt och fartfyllt ändå. Men jag mådde väldigt illa igår, då jag mestadels tillbringade dagen på toaletten och mitt i samma veva träder PMS och lingonhelgen i, typiskt och jag hade heller ingen Ipren (Enda som hjälper) och blev liggandes och gnydde i soffan, stackars min lilla gubbe. Inte lätt med damer som har PMS. Gick bättre framåt kvällen och han åkte och köpte Pizza så jag blev glad och nöjd till slut, ha ha.

Eftersom jag inte fick många knop gjorda under gårdagen ska jag försöka städa lite här hemma, sen blir de en runda till stallet förhoppningsvis om det inte regnar för mycket. Sätter in lite bilder från lördags, inte så många för de flesta blir så suddiga när man fotar på fyllan, ha ha.

Jag har fått positiva tankar och allt grubblande har lagt sig lite på en hylla någonstans. Igår har jag fått lite av de svar jag sökte men också gett lite av de tankar jag velat få ut. Jag ha fått förståelse och omtanke, inte hat och rädsla. Idag känner jag mig bättre, idag är en nya dag med nya möjligheter. Hallå jag är 22 år, jag ska hinna med mycket innan jag dör. Jag ska resa, träffa nya människor, lära mig mer, språka, kommunicera och växa som människa. Jag ska helt enkelt leva livet, följa mina tankar. Idag kan vara en ny dag på ett nytt liv, det enda som saknas är ett arbete. När jag fått det är jag vuxen, en vuxen med ett barnasinne kvarlevande i en ung tjejs kropp och själ. En gång i tiden lärde jag mig livets hårda läxa, det misstaget vill jag inte göra om. Jag tänker tillbaka på de dagar i livet som känts tuffa, de dagar och de perioder då jag velat skjuta mig själv med en pistol, det skulle ha varit skönt då. Men då hade jag gått miste om all lära om livets goda och de positiva effekter man får av att följa sitt hjärta. NU är jag stor, nu är jag vuxen, jag får ingen rabatt på tågen, eller ens i simhallen längre. Jag måste bara inse det själv.

Innan jag dör SKA jag:

*Ha ett jobb jag trivs med

*Resa utomlands

*Lära mig ett nytt språk

*Skriva en bok om mitt liv

*Hoppa fallskärm

*Lära mig ta mig upp i liften med en snowboard under fötterna

*Skaffa barn

*Gifta mig

*Pensionsspara

*Känna att jag lyckats med det jag velat

Mycket mer men jag orkar inte skriva mer.

Ska snart laga lite mat när gubben kommer hem från jobbet. Vi ska till veterinären med Alice, känns tungt men vi måste. Ikväll ska jag skaka loss på friskis och svettis om allt går som jag tänkt hos veterinären, jag vill inte tillbringa fler nätter i tårar nu. Har fått nog utav det, nu ska jag tänka positivt!

Jag är kluven och jag är snurrig men jag blir inte mycket klokare än så här. Vill gå och besöka en spåtant har jag bestämt, men vart får man tag i en sådan? Tidsfråga tills allt bara går åt helvete och man står med huvudet i sandlådan medan ungarna kastar spadar i huvudet på en. Dramatiskt men ack så rent helvete ifall det skulle bli verklighet.

Just nu känns det så här, just nu vill jag ha ett svar på mina frågor om livet och om mig själv. Fokusera på nuet och de framtida och verkligen leva mig in i de, men jag är blockad och jag har blandade känslor kring allting.

I fredags vart jag jätte trött och lite besviken på mig själv för att jag tänkt för mycket och handlat för lite helt enkelt. Gubben kom hem strax efter 16 och han hade sin dotter med sig hem och jag kände att de kunde få lite tid för sig själva så jag åkte till Sanna i Borlänge för att sova där under natten. Vi titta på Idol och åt god mat och chips. Titta på Wallander Prästen, som var jättebra och sedan vart jag så trött att jag somnade. Tråkig jag är, ha ha.

Tillbringade lördagsförmiddagen hemma hos Sanna innan jag åkte hem strax efter 15. Gubben och jag pratade inte så mycket, han ville ha hem mig men satt mest inne på sin dotters rum hela kvällen så jag passade på att lata mig i soffan framför teven ett tag. Pratade lite under kvällen några timmar men blev inte mycket klokare på de. Men somnade gjorde jag i alla fall efter många om och men.

Igår ringde Maya vid 8.30 och väckte mig men jag tryckte av henne, vart yr i skallen och helt slut så jag orkade inte svara. Ringde upp henne vid 11 tiden och hon ville komma och fika hos mig. Bakade kladdkaka och en god gryta att bjuda på, sen var hon tvungen att åka igen. Ville gått en långpromenad men hon vart trött och jag orkade inte heller gå ut, kallt och ruggigt. Sanna och Elin dök upp strax efter 21 för att kolla på lägenheten och äta lite kladdkaka, ha ha. Ryktet sprider sig snabbt.

Idag har jag varit ensam några timmar på förmiddagen då gubben varit och arbetat, ska gå upp till 75% nu så han lär jobba några timmar längre varje dag. Han är nyss hemkommen så de blir väl att åka och handla lite mat nu när han fått lön och sen ska jag gå ut på en promenad med hunden.

Har satt ut en annons om att hitta fodervärd åt Raya, känner att jag inte kan ge henne den tid och stimulans hon behöver och de andra hundarna verkar må bättre utan henne. Det är synd att det ska behöva bli så, men jag inser att ska jag vara en bra hundägare måste jag sätta stopp någonstans. Hundarna ska inte behöva bli lidande för hur jag mår. Får se om jag hittar en lämplig sådan, det kommer nog ta tid men jag letar hellre efter ett bra hem tills vidare än första bästa.

Igår var sista natten ensam, kändes jobbig men ändå bra. Jag ha fått en del gjort hemmavid med både mig själv och lyan, men jag känner ändå att jag behöver mer tid. Mer tid för att fundera och utveckla tankarna en bit. Jag har inte riktigt hittat de sättet ännu och de krävs nog bra med tid för det eller är jag också en människa som tänker alldeles för mycket och kommer aldrig nån vart. Önskar att andra också gjorde det så man slapp känna sig ansvarig för att ge svar och talan på saker och ting.

Nu är gubben på väg hem igen efter 1½ vecka i Småland, han åkte ganska tidigt så han lär vara framme till 16. Själv ska jag till Sanna ikväll och hitta på något kul med henne, kan vara skönt på en fredag och eftersom gubben ha sin dotter här så känner jag att de kan få lite tid för sig själva, det är inte ofta dem får det. Vet ej än vad vi ska hitta på men de blir nog lite god mat och någon film kanske

Jag har också försökt tänka positivt på saker och ting denna veckan, men det är inte så enkelt, men jag vet att jag är starkare än så och detta klarar jag av. Det är så mycket man vill säga och som man vill göra men det sker inte på de sätt man tänkt sig och då backar man gärna för saker och skjuter upp dem, vilket resulterar i att man stampar på samma steg mest hela tiden. Det har också gjort att man upplever saker annorlunda när man inte får saker och ting sagt och att man då tillslut accepterar situationer man i vanliga fall skulle undanhållit.

Och så på tal om något helt annat, svininfluensa. Hallå säger jag, finns de inget bättre namn på en influensa måste den heta svin?? Jag blir så trött på allt med influensa och vaccinationer, du måste vaccinera dig, du kan bli sjuk, bla bla. Jag känner mig kluven även där, vill både och. Men varför ska man göra det, vaccinet innehåller ju svin, är de inte bättre att undvika svinet då? Blir så trött bara! Jag kanske blir så trött att jag ringer vårdcentralen och skriker ”GE mig en spruta med svin i så blir de tyst på allt tjat” !!

Funderar jag kring just nu, och varför det ibland känns så som de gör. Jag har väl kanske inte direkt någon helhetsbild i huvudet om varför det är så men jag funderar så det knakar emellanåt. Vissa dagar när jag vaknar så känns allt så underbart bra medan andra känns så illa att man vill hänga sig, illa men sant. Och varför de känns så har jag ingen aning om, jag är helt enkelt en fruktansvärt känslig och sympatisk människa, allt jag gör och säger styrs av hur jag mår, har svårt att anpassa mig till situationerna och tänker alldeles för mycket. Just nu i livet har jag en liten svacka, ingen allvarlig men en fundering. Att jag funderar på varför och varför och hur och hur är ju heller ingen teori om varför jag då beter mig annorlunda, försöker inbilla mig om att det är bra och presterar precis som om de vore de. Men då ljuger jag nog i all mening och vet inte hur jag ska ta mig ur de eller lösa de.

I vilket fall som helst kändes det så igår när jag vakna och insåg att livet är piss, vad gör jag här egentligen, någon annan borde ju ta den här rollen och någon annan borde ju kunna lösa det bättre än jag. Men jag blev inte mycket klokare utav de, jag vaknade istället upp idag och kände att de var nog bara inbillning, jag mår ju faktiskt bättre idag. Och jag njuter av att få tiden för mig själv, det är bara så. Det är skönt att få göra saker i sin egen takt och tänka ut ordentligt, fundera och försöka peppa sig själv på bästa sätt. Jag inser att jag inte är i behov av just de stödet, utan detta klarar jag på egen hand, bara det gör att jag som människa blir starkare och tänker positivare.

Tanken med dessa ensamma dagar var att jag skulle hinna fundera ut vad jag vill med mitt liv, och jag vill egentligen så himla mycket men det är nog en bra väg dit först och frågan om man vill göra det ensam eller ej är också stor men inget jag blivit klokare på direkt. Jag skulle behöva mer tid och mer av de där good feeling timmarna med mig själv. Har inte målat upp någon bild i huvudet än hur allt ska vara, de kan man inte begära av sig själv att man ska veta efter så kort tid, men jag vill ha någon form utav gensvar och en ordentlig push för att klara av att fundera klart om livets alla upp och nedgångar. För om jag vaknar en dag och känner att nej detta är inte rätt, så här vill jag inte ha mitt liv, då har jag också svaret, och vaknar jag då ytterligare dagar och nätter och inser att det fortfarande är så, har jag också fått de svar jag söker. Än så länge vaknar jag inte och jag har inte heller samma känsla varje dag, jag är fortfarande kluven och fundersam kring saker, jag vill må bra och jag vill göra dem på mitt sätt så som jag ser de och som jag tror är de bästa för mig. Det gäller bara att hitta de sättet och den känslan innan man fattar några beslut!

Och det känns skönt och avslappnat. Jag har haft mycket tid för mig själv de senaste dagarna och hunnit fundera och slappna av. Man uppskattar den tid man får för sig själv måste jag säga, det är något speciellt med att göra saker och ting på sitt eget vis utan att behöva anpassa sig efter någon annan.

I lördags som jag skrev tidigare jobba jag några timmar på kvällen, följde med en kille på dans men han ville inte stanna där så värst länge, både skönt men synd för jag fick mindre pengar. Han ville att jag skulle sitta på samma plats hela kvällen medan han dansa och de gjorde jag. Lite tråkigt att behöva sitta och titta på alla andra men som mitt motto lyder, dansar jag heller aldrig nykter i risk av att göra bort mig totalt Dessutom var majoriteten av folk medelålders och ändå inget som passade mig. När jag kom hem slängde jag mig framför teven en stund och tog en nattmacka, klockan var väl runt halv 12 så man hade inte hunnit börja med någonting ändå.

I Söndags sov jag jätte länge och de var super skönt att få sova ut, ingen valp som ska upp och kissa och de stora hundarna är lika trötta dom, lite svårt att få med dom ut vissa morgnar har jag märkt, vilket dock inte är en nackdel för mig. Jag var sugen på att rida men Rosie hade redan hunnit ut när jag skickade mess Åkte och hyrde en film för att se på men sen ville Maya att jag skulle komma dit när jag ringde henne så jag åkte dit  istället och hon laga god bacongryta med makaroner Kolla ändå på filmen sen när jag kom hem igen på kvällen, men de var ingen vidare bra film tycker inte jag, långdragen och lite halvtråkig. Ville sett Wallander egentligen men här på landet så ha dom inte många exemplar av varje film och hyra så man får vänta tills alla i byn sett filmen innan man ha möjlighet att hyra den själv.

Idag ska jag i alla fall till stallet ikväll och rida en runda med Rosie, de ska bli skoj. Hon ska även hjälpa mig med mitt jobb CV pappren och de uppskattar jag för det är inte världens enklaste. Ska väl även försöka att gå en långrunda med vovvarna och tänkte gå på upptäcktsfärd i den nya byn vi bor i. Än så länge så ser den lika dan ut som den andre vi bodde i, massa röda kåkar med vita knutar Mysigt och enkelt, och alldeles svenskt lagom för min del.

Har jag haft de senaste dagarna sedan gubben åkt, inte just kanske för att han åkt iväg så långt men för att jag kunnat slappna av lite och göra de jag känner för. Så skönt att få sova länge, fixa och dona i sin egen takt

I onsdags blev de friskis och svettis och de var ett härligt pass kan jag lova, men jag måste skryta och säga att vilken kondis jag fått, ha ha. Efter passet stannade jag kvar hos Rosie en stund och såg bonde söker fru, då inte tv-gubben kom som jag hoppats på. När jag skulle hem därifrån så slockna lyset på bilen, fick ringa till Rosies man som kom och försökte hjälpa mig, men troligtvis var de ett ljusrelä och svårt att fixa i mörkret. Bara att köra sakta, sakta, läskigt sakta hemåt i mörkret men jag överlevde i varje fall.

På torsdagen kom tv-gubben och installera kanalerna åt mig, så skönt med tv igen kan jag lova. Fick även hjälp med att fixa lyset på bilen av en kompis Så nu kan man köra igen, skönt de. Hämta Maya i Borlänge för hon vart nyfiken på hur lägenheten såg ut. Vi köpte god mat och chips och drack lite rött, dansade och hade en supertrevlig kväll. Och de nya kanalerna vart uppskattade, ha ha. I alla fall efter klockan 24 tyckte Maya

Igår körde jag hem Maya igen i min lilla lejonhona som jag döpt till Bert i övrigt, SAABen Bert Men han startade och gick hela vägen. Lämnade Maya hemma och hämta upp Sanna så vi kunde åka och simma en sväng. 45 min simma vi, duktiga vi är Och det är alltid lika skönt efter man simmat, bastu och något gott att äta när man kommit hem igen. Blev en ensamkväll igår kväll, kände att det behövdes. Titta på Idol och åt ostbågar

Idag har jag tänkt att gå en långpromenad fastän vädret inte är speciellt lovande. Men hundarna behöver ut så det är bara att ta sig i kragen och ge sig iväg. Sen ska jag baka en god sockerkaka har jag tänkt, om jag nu lyckas med den vill säga. Ikväll ska jag iväg och jobba några timmar, ska följa med en kille på dans i Borlänge. Men jag tänker nog inte dansa, ska mest följa med som sällskap och ser om allt går bra

Hittade ett kort på min fina tös som är taget i somras