emyr

Välkommen till 2010 och alla dess nya möjligheter som förväntas utav detta kommande år. Tjena säger jag, mitt år har då inte börjat något bra alls. Igår kväll ringde chefen och tala om att det inte fungerar med en brukare, för jag inte kan laga lutfisk eller baka kakor efter ett visst recept. Men chefen sa att det är inget att bry sig om för det är inte första gången det händer. Min första reaktion, fy fan vad falska folk kan vara verkligen. Sista passet jag jobbade hos brukaren så sa dom att det är tur de finns dem som är unga och ambitiösa och ställer upp och jobbar, jo jag tackar jag. De kan dra åt helvete, inte ska jag bry mig om det heller, de finns ju fler ställen men inte nog på de ska en annan brukare gå och dö och ett annat stället jag vill arbeta på blir då fullsatt av de personalen. Varför ska de vara där när jag ha varit där mer och vet hur de fungerar, de vill ha mig tillbaka där dessutom, men nej absolut inte.

Varför ska allting drabba mig hela tiden, kan jag inte för en gång skull få jobba en månad ens en gång förrän de ska gå åt helvete med allting?? När jag talar med min moder om detta förstår hon inget som vanligt, men hon har alltid varit så egocentrisk och inte brytt sig om någon annan än sig själv, och så kommer det alltid att vara. Hon levde ensam med mig i 18 år men var hon en duglig moder då? Nej, det har hon aldrig varit, för bekväm och vet hon att någon annan kan göra det hon slipper göra så är hon glad, hon är för trött, orka inte, vill inte. Och tyvärr har jag blivit likadan och hon gnäller på mig, jämt. Alltid mitt fel, aldrig hennes. Men det är ju ändå hon som föräldrer som ska vara en hjälpande hand, men den handen ha aldrig varit där. Tyvärr så kommer det alltid att vara så, visst ska man älska sina föräldrar, men de gör jag inte, tyvärr. Jag kommer aldrig att göra det.

Vill bara dra långt åt helvete, så långt det bara går och skita i allt, då ha man en anledning för att inte återvända. Mitt liv just nu tog en vändning, trodde den var bra men de bevisade motsatsen. Jag har redan flyttat 50 mil och jag skulle vara beredd att göra det igen om så krävs, komma långt, långt bort utom allt folk och totalt försvinna ifrån uppmärksamhetens centrum. Vara fri från folk och från allt gammalt. Det går aldrig att fly från saker som hänt men de går att börja om, och ska jag göra det ska jag vara ensam och ta ett steg i taget.

Detta var min början på 2010!